I dagens Sverige blir vårdtider på sjukhus allt kortare. En studie i Stockholm 2007 visar att 25 % av samtliga patienter blir aktuella för vård- och omsorgsplanering inom äldreomsorgen. Det finns ett behov av att förbättra patientens delaktighet i vård- och omsorgsplaneringen då tidigare forskning visar att den varit låg. Vi anser det viktigt att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv av att delta i vård- och omsorgsplanering. Genom att kartlägga deras upplevelser och erfarenheter av vård- och omsorgsplanering kan kunskaper erhållas så att vård- och omsorgsplanering kan förbättras.

De äldre har mer än fördubblats de senaste femtio åren i Sverige. Detta innebär givetvis att viser fler äldre patienter på sjukhusen. Syftet var att genom en litteraturstudie visa ombetydelsen av samverkan och vård- och omsorgsplanering av patienter >65 år har betydelsevid utskrivning från akutsjukvården till hemmet för att förebygga återinläggning.Litteraturöversikten bygger på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades induktivt ochdelades in i olika kategorier: Samverkan/kommunikation, vårdkedja, vårdplanering ochåterinläggning. Resultatet visade att god kommunikation och samverkan mellan olikaorganisationer genererar trygghet i hemmet och i de framtida kontakterna med kommun ochprimärvård.

Förväntad effekt av vårdens elektroniska IT-system är ökad patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet. Ett första villkor för att kunna uppnå detta är att IT-systemet används. I denna studie granskas ett underutnyttjat IT-system, använt för informationsöverföring mellan olika huvudmän vid samordnad vård- och omsorgsplanering.Granskningen baseras på teorier om hur individers intention och vilja till att använda ett IT-system initieras eller upprätthålls genom omgivningens påverkan.Resultatet visar att IT-användare i den patientnära vården (mikrosystemet) saknar adekvat tekniskt, organisatoriskt (mesosystemet) och ledningsstöd (makrosystemet), vilket kan förklara underutnyttjandet..